20150731_115621

Alltså. I mitt förra inlägg så skrev jag, ju, att jag visste om att uttrycket ”Brydestua” inte är det mest korrekta. Jag vill nog hävda min rätt till att odelat hålla med, mig, om att jag tänker använda det ett litet tag till. Korrekt eller inte. Så det så. Men hur som helst. Uttrycket Brydestuan kommer ifrån en stuga där man bröt, stjälkar. Före detta skulle de vackra blåa blommorna som bundits till små kärvar ligga för att torka. Efter någon tid när kärvarna blivit färdigbehandlade av ”fukt” skulle de bland annat häcklas.

I min ”Brydestua” kommer inget att brytas däremot möjligen häcklas. Troligen. Ifall du någonsin kommer att vara där, kan det hända dig. Kanske, men inte mig. Troligen inte.

Jag vill också passa på tillfället att om inte orera så kanske näst intill: Jag haver totalt slutat att vela. Definitivt. Ok, slutade lite redan för ett tag sedan, men sedan igår finnes det icke en återvända. Steget är taget (?).  Velandet är för alltid förbi. Det velandet i alla fall. Somliga torde framledes vilja säga att jag går en  ”svittig” (nordskånskt uttryck för svettig) höst till mötes. Kanhända.

Per